Nu har vi bara två dagar kvar till det beräknade datumet och bebis känns längre bort än någonsin av någon konstig anledning.
Vi börjar båda bli otåliga och längtar något så enormt till den stunden då vi inser att det är dags att åka in.
För mig känns det som att dagarna flyter ihop till en enda gröt och jag försöker febrilt avstyra detta genom att bjuda över folk och ta mig ut så mycket det bara går.
Kom ut nu lilla vän och hälsa på dina föräldrar som längtar efter dig!
/Madelene
tisdag 9 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar